Två fina böcker

Ni vet sådana där fylla-i-själva-böcker många har till sina barn där de skriver om allt mellan himmel och jord som handlar om just dom? De böckerna tycker jag är lite roliga och även jag har en hemma hos mina föräldrar som handlar om just mig. Tycker den kan vara lite skojig att bläddra i ibland. :) När sonen låg i magen ville jag köpa en sådan bok till honom med. Det här var den jag föll för:
 
 
Superduperfin är den verkligen! Jag var väldigt noga med att kolla på illustrationerna när jag skulle välja bok. Och den här var heeelt i min smak då jag älskar typ allt som har med Littephant att göra! Men ett stort plus är ju att den är lite humoristisk också. Man kan till exempel fylla i om man trodde att barnet i magen var en flicka, pojke eller en utomjording. ;) Jag köpte den och har faktiskt fyllt i en hel del.
 
Så kom lillasyster och jag ville ha en likadan bok till henne. Men när jag kollat på typ alla bokförsäljningsställen så konstaterade jag till slut att den inte gick att köpa längre. Inte kul. :( Men när jag en dag var i en butik så såg jag den här:
 
Även den föll jag pladask för, som jag gjorde med den förra boken! Lika urfina bilder i den här! Den är inte lika humoristik som den andra kanske, utan mer saklig och gullig. Men det gjorde inget. :) Jag köpte den dock inte då utan funderade ett tag. Och nu när bokrean var fanns just den här boken på rea! Jippi yey! Så nu har lillan denna.
 
Den största skillanden mellan böckerna är att sonens är skriven för att kunna fylla i under några år, medan dotterns är för det första året. Men man kan även välja på vissa sidor i hennes bok vad man ska berätta om, så där kan man kanske skriva och visa något så den blir aktuell under en längre period. Hursomhelst, toknöjd är jag med böckerna till barnen! Och även om de inte är likadana passar de ändå ihop på något sätt tycker jag. Kanske är lite roligt ändå att ha olika till dom? :) Nu ska jag bara komma ihåg att fylla i dom och samla ihop bilder...

Ett helhjärtat försök

Hej och hopp! Jodå, jag lever och jag mår även bra. Bloggen kan tyckas vara för evigt bortglömd men inte i mina tankar. Jag vill så gärna blogga igen!! Jag saknar verkligen att fota eller illusterara något till blogginlägg, att få skriva och berätta om något jag gjort eller något annat som hänt. Härom kvällen fastnade jag på min egen blogg. Jag kikade tillbaka på år och månader och tyckte det var riktigt roligt att läsa och titta! Sedan jag blev mamma har det blivit allt färre blogginlgg men lusten att blogga har funnits i stort sett hela tiden. Jag tänkte på vad det är som istället gjort att det blivit som det blivit, alltså bloggtorka, och kom fram till följande:
 
Tid och ork
Jag är hemma med båda mina barn, en som fyllt två år och en som blivit tre månader. Tiden jag skulle kunna sätta mig och blogga vid datorn (med en vill-ha-närhet-hela-tiden-bebis i bärselen) skulle vara på kvällen när tvååringen lägger sig för natten. Men då är det orken som ofta inte räcker till, eller så prioriteras annat. Skulle jag blogga direkt från mobilen hade det varit enklare men nu är jag en sån som vill lägga upp fina bilder fotade med min kamera, inte mobilbilder, så då spricker det med.
 
Barnen
Min blogg handlar ju mycket om vad jag har gjort, gör, och ska göra. Och min nuvarande vardag handlar till kanske 90% om sådant som gäller mina barn. Vad är problemet med det då kanske ni undrar? Det är väl bara att blogga om det livet? Nej, varken jag eller Emil vill exponera våra barn på internet. Varken lägga upp massa bilder på dom eller skriva om deras personligheter. Det känns inte bra. Jag känner mig ofta som en grå sten när jag pratar om det här med andra om barn och internet, för de flesta "hänger med" och lägger upp bilder hej vilt på sina små. Tro mig, det har varit mååånga gånger jag så gärna också vill göra det. Men när jag sedan tänker på att faktiskt alla kan se på och läsa om mina barn så ryggar jag tillbaka. Eftersom det är så vanligt idag att lägga upp filmer och bilder på sina barn kanske våra barn bara kommer tycka det är konstigt att det inte finns något om dom på internet sedan när de blir lite mer medvetna om detta. Varför finns det massa om alla kompisarna men inte om dom?  Men jag känner någonstans att det kan ju inte direkt skada att vara lite försiktig med det där. Jag läser och lyssnar en hel del på åsikter i det här ämnet och tycker det är intressant men ska inte fördjupa mig mer i det här nu. :) Kanske jag gör ett blogginlägg som enbart handlar om det här med barn och internet senare. Skulle vara intressant att höra vad ni tycker också? :) 
 
Hursomhelst. Jag tänker ge det här med bloggandet ett helhjärtat försök, trots ovanstående hinder. Tänker mig att jag ska få upp ett blogginlägg i veckan åtminstone. Så får jag se hur det känns. Hoppas på att bloggen inte kommer bli allt för tråkig (den kan ju bara bli roligare än vad den är nu, hehe) och att ni vill hänga med! :)
 
I brist på annat och ett test på att lägga upp en bild via mobilen på bloggen. Här är jag på min födelsedag (som var i lördags, den 11e) i min fräsiga slalomjacka som var en av många fina presenter som jag fick. Redo för skidbacken och redo för att börja blogga igen! ;) 

RSS 2.0