Ledsamt och ensamt

Inför helgen som nyss varit var Emil och jag laddade för lite rolig skridskoåkning, kanske göra en utflykt med bilen, och ha filmmys på kvällen. Men den blev något helt annat.
 
I fredags kväll gjorde jag som alla andra kvällar när det är dags att sova. Borstade tänderna, stängde av dator/tv, släckte lampor och ljus, kikade in till Runa och sa godnatt till henne, kröp ner i sängen och somnade. På lördagsmorgonen gjorde jag mig i ordning för en ny dag och en härlig helg. När jag duschat, ätit frukost och klätt på mig så gick jag in till Runa för att i vanlig ordning titta vad hon hade för sig. Hon var inte i matskålen och stökade runt för att hitta de gottigaste fröna, gnagde inte på sitt spett och var inte heller influffad i sitt lilla hus. Istället låg hon och sov på ett ställe i buren där hon inte brukar ligga. Jag stod och tittade på henne en stund och skulle börja prata med henne, så hon kunde vakna och tassa upp i min hand för lite helggos. Men jag märkte att det var något som inte stod rätt till. Jag såg inte att hennes lilla kropp guppade upp och ner av andningen, den var bara helt still. Då började jag ana vad som hade hänt.
Jag stod kvar och tittade och hoppades på att se några små andetag från vår lilla tjej medan jag sa till Emil att hon inte rör på sig. Han kom, öppnade buren, buffade på Runa och sa att hon var död. Tårarna bara rann ner från mina kinder och jag gömde mig i Emils famn. Vår lilla favorit hade somnat in under natten.
 
Vid nyår tänkte jag för mig själv att det nya året kanske kommer innebära en del tråkigheter i min närhet. Minns att när jag tänkte så gick jag in till Runa, tog upp henne, pussade på henne och sa till henne att hon minsann måste hänga med i ett år till. Jag skulle kanske behöva ha lite extra kel med henne, hon har alltid varit en bra tröst när jag inte mått bra. Oavsett hur jag mått så har hon alltid fått mig att må ännu lite bättre. Men istället blev det hon som lämnade oss och som blev en av årets första (och förhoppningsvis sista!) riktigt tunga händelser. Två år är en ganska normal livstid för en hamster, men det hade inte heller varit någon övertid om hon fått leva ett år till.
 
Emils och min helg blev bara tyst och tung. Vi saknar vår lilla Runa så himla mycket! Det gick inte en enda dag utan att vi ägnade någon tid till henne, och de få dagar som vi var borta från henne pratade vi åtminstone om henne. Hon var liksom jämt med oss. Vi var ju en liten familj. Hon var vårat lilla glädjepiller. Nu står det en tom urstädad bur i förrådet. Och på bordet där den stod är det bara tomt och tyst. Nu är det bara jag och Emil igen.
 
Hoppas du har massa god majs att gnaga på och mjukt fluff att sova i där du är nu min lilla vän. Tack för två underbara år tillsammans med dig fina Runa, för all glädje du gett oss. Vi kommer alltid minnas och älska dig. ♥
 

Något till mig själv ibland.

 
När jag beställer framkallningar till mina kirimoja-kunder, så passar jag även ibland på att skicka efter något till mig själv också. Det händer inte ofta, men ibland. Som den senaste beställningen jag gjorde till exempel. Jag kunde inte låta bli att framkalla en av mina absoluta favoriter av mina och Emils bröllopsfotografier. Och den blev precis så fin som jag ville! :) Bilden är 13x18 cm, ett mått som jag gillar väldans mycket, alldeles lagom liksom. Nu ska jag hitta en fin ram till den, så kommer den troligtvis få vara en del av inredningen i vårt fina sovrum sedan. ♥
 
Måste bara berätta en fin grej jag såg nyss under min fredagspromis. Jag mötte ett gammalt par som gick hand i hand. Och det finaste av allt var att de hade på sig likadana huvudbonader - mössor med gråa får på. :) När jag och Emil blir gamla hoppas jag att vi också går på promenader hand i hand med likadana mössor på våra huvuden.
 
Trevlig helg allihopa.

Från björk till vit.

Hej på er!
Just nu är det fullt upp med jobb med möten, offertskriveri, bildredigering, bokföring och annat. Jag får dagarna att gå med andra ord. :) Igår var jag till exempel i Västerås på ett mycket givande möte. Skoj skoj!
 
I helgen som var målade jag om en liten minibyrå som jag numera har på mitt skrivbord. Jag köpte byrån på IKEA för måååånga många år sedan, hade den i mitt tonårsrum en period, sen blev den bortglömd i garderoben hos mina föräldrar fram till min flyttstädningen i höstas. Och nu har den alltså fått nytt liv, från björk till vit! Känner mig nöjd med slutresultatet, tänkt vad lite färg kan göra. :)
 

Hälsat på i Sthlm

I torsdags och fredags tog jag ledigt och åkte istället till Stockholm för att hälsa på min vän Linda. Det var riktigt kul! Vi har hunnit pratat om allt mellan himmel och jord, lekt massa med Lindas son Dexter, ätit/fikat, jag har gratulerat honom i efterskott på 1-årsdagen, och så har vi tränat ett gruppass på Sats. :) Dexter hade nyligen fått sin alldeles första pulka nu när det äntligen blivit lite snö, så vi körde runt med honom i den under de två förmiddagarna jag var där. Han verkade nöjd och gav nog pulkaåkning helt klart godkänt. :)
 

Nyårslöftet

Jag har sällan givit nyårslöften, tror när jag tänker efter att jag faktiskt aldrig gjort det. Gillar inte att man ska lova sig (eller någon annan) vad man ska ha gjort innan det nya året är slut. Jag menar, det är ett helt år. Vad som helst kan ju hända som gör att man spräcker löftet och det skapar onödig press. Men att ha förhoppningar och önskningar som man vill ska slå in under det nya året är en helt annan sak tycker jag. Sådana har jag nog tänkt för mig själv vid varje tolvslag den 31 december.
 
Men i år har jag faktiskt satt en liten press på mig själv, med betoning på liten. Eftersom jag nu både har ett stort och fint kök, samt fick en finfin bakmaskin i julklapp, så har jag sagt att jag ska baka något varje månad som jag aldrig bakat förut. Tror nog jag kommer hålla det, för jag tycker sånt är kul och det ökar ju motivationen big time! :) Sen om jag inte skulle lyckas så är inte det hela världen heller, man behöver faktiskt inte ta allt i livet så himla seriöst jämt. :)
 
I helgen bakade jag ett suuuuuperduuuupergott matbröd för första gången. Så brödet får därmed representera januari-baket. Brödet innehåller godsaker som bland annat torkade aprikoser och mandlar. Mmm, yummy!
 
Har ni några nyårslöften?
 

Bort med julen.

 
Ja, nu är glada julen slut slut slut. Och det med blandade känslor som varje år vid den här tiden. Emil och jag städade bort gran, kulor och tomtar igår. I år tycker jag det känns ganska skönt att julen är över, men det som känns lite tråkigt är att vår lägenhet lyste upp lite extra med julpyntet, speciellt med granen. Nu känns det så naket och tomt där den stod. :/ Vi klurar för fullt på något som skulle kunna vara en inhoppare för Herr Julgran under årets övriga 11 månader. :P

Hängig och bevarade minnen

Hej på er.
Min start på det nya året har blivit allt annat än bra. Det är tråkiga händelser som sker just nu. Men det enda man kan göra när det är svårt är att försöka hålla modet uppe och leva så vardagen tickar på ändå.
Sådant som kan hjälpa är att lyssna på glad musik man gillar, och göra roliga saker. I helgen ska jag till exempel packa upp min sprillans nya bakmaskin som jag fick i julklapp och baka bröd. Det ser jag fram emot. :)
 
Mina föräldrar har varit duktiga och scannat in mina morföräldrars dia-bilder digitalt. Så himla bra, det är viktigt att bevara sina bilder! Och dessutom inte glömma att fortsätta föreviga sitt liv på bild. Något man tycker är en simpel vardaglig grej nu kan bli väldigt rolig att ha kvar om några år. Till exempel hur personer såg ut, vilken bil man hade, vad man hade på sig, vad bensinen kostade osv. :) När jag var hemma i julas kikade jag på några av bilderna de scannat in, och där fanns bland annat bilder på när mina morföräldrar var ute på resor tillsammans. Blev alldeles varm i kroppen, kände igen mig och Emil i de bilderna. Kanske våra eventuella barnbarn kommer sitta och le åt våra resebilder en dag också?
 
När jag öppnade mailen imorse såg jag att pappa skickat en av alla de inscannade bilderna till mig. Den vackra kvinnan med mintgrön klänning är min underbara mamma, och den rosa nötpåsen är jag... Kände mig nog bokstavligt talat väldigt hängig när bilden togs. :P
 
Vet att det inte är jag som tagit bilden, haha! Men ville sätta en stämpel på den.
Fotograf: (Troligtvis) min fina morfar ♥

Neighborhood

I måndags, på trettondagsafton, så åkte jag och Emil på en liten utflykt med bilen. Vädret var (som vanligt) mörkt och dystert, men vi ville inte bara sitta inomhus och glo så vi trotsade vädret.
När jag numera är Enköpingsbo så bor jag därför också nära flera andra städer, som jag aldrig eller sällan besökt. Det finns med andra ord väldigt mycket att se och utforska. Den här dagen åkte vi och kikade i Strängnäs och i Mariefred (Gripsholms slott), och mellanlandade i en mysig outlet-butik. Det verkar vara vädligt mysiga omgivningar häromkring, vi har nog en rolig sommar framför oss med att utforska alla ställen mer när allt väckts från vinterdvalan. Är redan så himla trött på denna årstid, speciellet när det inte finns någon snö. Vill ha vår nu...
 

Ett hej på nya året!

Hej alla där ute!
God fortsättning på er, hoppas julen och nyåret varit toppen! Förutom att jag firat högtiderna så har jag även hunnit med att träffa familj, vänner, Emils familj, och framför allt sovit massa. Vädret har ju inte varit någon höjdare, det har ju känts som kväll och natt dygnen runt. Men nu är det skönt att vara utvilad i alla fall och hugga tag i företagsjobb imorgon. :)
 
Så... nytt år alltså och dags att damma av bloggen igen. Tjo hej! :)
 

RSS 2.0